- En skolhund kan ha lite olika uppdrag. Med sin blotta närvaro tar Oda kontakt och välkomnar in i klassrummet. Hon kan jobba med individuella kontakter. Hon kan möta en elev som tycker det är lite jobbigt att komma till skolan. Hon kan vara med vid prov eller vid muntliga anföranden. Det är skolans EHT (elevhälsoteam) som administrerar uppdragen som finns för alla elever på skolan oavsett inriktning, berättar Hanna Timmerbacka Uusitalo.

ULF-projektet (Utbildning, Lärande, Forskning) drivs i samarbete med Linköpings universitet på ett område där det hittills saknats svensk forskning. Syftet är att skapa en starkare koppling mellan forskning och skolpraktik genom att utveckla och testa nya metoder och arbetssätt som kan förbättra undervisningen och elevernas lärande. Projektet är en nationell försöksverksamhet kring praktiknära skolforskning som genomförs på uppdrag av regeringen.

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

 Sara Karlberg, VD för Svenska Terapihundskolan, är ansvarig för att utbilda Realgymnasiets skolhundsekipage. Hon ingår i ett större forskningsprojekt via Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kring problematisk frånvaro.

- Det finns ingen svensk forskning kring skolhundar inom gymnasieskolan och även internationellt sett är det i stort sett obeforskat, så det känns väldigt spännande att vara en del av något som breddar forskningsfältet. Sen är ju också insatser för att stärka just gymnasieelever ett sätt att påverka utanförskapet som många ungdomar som inte tar sig igenom gymnasiet lever i.

Linköpings universitet

 Rie Henriksen, universitetslektor på Linköpings universitet är den som kommer leda forskningsstudien. Ries forskning syftar till att förstå ursprunget till individuella skillnader i beteende och hjärnans sammansättning för att svara på frågor om individuell variation i stressmotstånd.

- Tonåren är en känslig ålder. Hormonella förändringar i kombination med stressen att prestera, obegränsad tillgång till teknik och grupptryck är faktorer som påverkar ungdomars mående. Det ska bli intressant att få se hur samspelet med skolhundarna kan påverka elevernas upplevelse av sin skoltid. Verktygen för den här studien, hundarna och medarbetarna som tillhör ekipagen, är ju levande varelser och därför är det också viktigt att väga in och skatta deras mående och utforma tydliga riktlinjer för hur de ska arbeta.

Elevers upplevelser

 Under hösten drar projektet igång på allvar och nästa steg blir att besluta vilka moment som studien ska följa. Ingela Wall, utvecklingsstrateg på Lärande i Sverige som är huvudman för Realgymnasiet, ser fram emot att ta del av hur projektet kommer påverka eleverna.

- De elever som berörs av arbetet med våra skolhundar kommer under hela projektprocessen få skatta sina upplevelser och också göra djupare reflektioner längs vägen. På det sättet blir vår beprövade erfarenhet mer forskningsbaserad, berättar hon och fortsätter:

- Jag är nyfiken på att se vad som kommer att fungera på de fem skolor som är en del av projektet. I vilka situationer kommer skolhundarna att göra störst skillnad för våra elever; enskilt eller i större elevgrupper? Under lektionstid eller som en del av pauserna däremellan? Vilka aktiviteter påverkar deras upplevelse mest? Svaren kommer ju ligga till grund för hur vi väljer att fortsätta arbeta med skolhundar inom Realgymnasiet.


Fem skolor

Skolhundsekipagen som utbildas under läsåret 24/25 är kopplade till Lund, Norrköping och Sundsvall. Sedan tidigare finns färdigutbildade ekipage i Västerås och Örebro.