Lär känna Daniella
Hon är lärare i svenska. En ambitiös och driven sådan.
Daniella Forsberg, lärare på Realgymnasiet i Linköping, kan du berätta om dig själv och ditt jobb?
Mitt namn är alltså Daniella Forsberg och jag är lärare i svenska. Jag ville bli lärare för att få vara med och följa ungdomars utveckling och få inspirera till ett intresse för språk och litteratur. Jag brinner för klassrumsdiskussioner där eleverna kan lära av varandra och jag kan lära av eleverna.
Det roligaste med att vara lärare är att få träffa alla härliga ungdomar varje dag! Det är verkligen en ynnest att få ta del av deras utveckling och deras liv och samtidigt få inspirera till lärande och vara med när deras framtid börjar.
Det bästa med att vara lärare på Realgymnasiet är att vi är en lagom stor och personlig skola som gör att jag verkligen har tid att se och prata med alla elever. Jag hinner lära känna dem, även utanför klassrummet, och den goda relationen som vi kan bygga upp är superviktig för att det ska fungera även i klassrummet. Realgymnasiet är verkligen en trygg plats för både elever och lärare!
Jag ville bli lärare för att få vara med och följa ungdomars utveckling och få inspirera till ett intresse för språk och litteratur. Jag brinner för klassrumsdiskussioner där eleverna kan lära av varandra och jag kan lära av eleverna.
Annars då?
Om jag fick gå om gymnasiet idag skulle jag välja naturbruksprogrammet. Jag har alltid haft ett stort intresse för djur och natur, så det vore fantastiskt roligt att få gå en gymnasieutbildning som ger tid till det intresset!
På fritiden spenderar jag mycket tid med min familj och pysslar hemma i min trädgård. Jag har ett stort projekt med att anlägga en ny trädgård så det tar mycket tid att få det färdigt. När jag inte orkar med mer trädgårdsarbete läser jag gärna en bra bok eller går en promenad i skogen.
Berätta något som vi inte vet om dig?
Någonting som ni kanske inte känner till om mig är att jag gärna sätter mig framför datorn och spelar CS om jag får lite tid över. Innan jag fick barn var det ofta – nu är det mer sällan men det är lika roligt varje gång!
Tack Daniella, för att du bjussar på dig själv!