Berätta om er APL på Hoedspruit Reptile Centre!

- Det var helt underbart, säger Alice. Jag tänker på min utomlands APL varje dag! Det är det bästa jag någonsin har gjort i hela mitt liv, jag ångrar inte en sekund. Mina arbetsuppgifter var väldigt varierande från dag till dag. Det var mycket skötsel av reptiler, prata med besökare, städa och det bästa var när det var en callout och att en orm skulle hämtas!

- Arbetet på reptilcentret var både varierande och inspirerande, berättar Lovisa. Arbetsuppgifterna inkluderade att mata reptiler, rengöra deras utrymmen och observera djurens beteenden på ett tryggt och säkert sätt. En av de mest givande uppgifterna var att lära sig mer om olika arter och förstå deras specifika behov. En oväntad del av upplevelsen var att få delta och hjälpa utbildning till besökare med ens egna kunskaper om reptiler, och deras roll i ekosystemet.

Vilka erfarenheter tar du med dig från resan, Dominika?

 - Jag åkte till Sydafrika som ormrädd, jag tyckte reptiler var ointressanta och hade ingen kunskap om dem. Nu i efterhand har jag kommit över min rädsla, jag kan nu mer än någonsin mycket fakta om alla dessa djur i Sydafrika, kom även hem med ett certifikat. Kunskapen om ormarnas gift, hur man ser symptomen av olika gift, hur man botas, hur man identifierar de olika arterna och ser om de är giftiga kommer följa med mig resten av livet. Detta gav mig ett intresse att jobba i ett annat land med just reptiler.

Hur tycker du att det var att vara så länge i ett annat land, Alice?

- Det var helt otroligt att få möjligheten att åka på utomlands praktik. Det var en så annorlunda kultur jämfört med vad vi svenskar är vana vid men på ett BRA sätt! Maten, kulturen och klimatet! Det var supervarmt när jag var där i höstas, de tvar runt 30-35 grader varmt varje dag och runt 9-13 i UV-index. Den största skillnaden mellan Sverige och Sydafrika tyckte jag var klimatet, kulturen, maten och framför allt deras coola djur som de hade där nere.

Lovisa, vad tyckte du var mest utmanande med internationell APL? 

- Att vara i Sydafrika i tre veckor var en ögonöppnande upplevelse. Även om det engelska språket kan vara en utmaning för vissa i början hade handledarna mycket förståelse, man byggde snabbt upp en självsäkerhet, eftersom man använde engelska varje dag. Hemlängtan fanns där ibland, men upplevelsen och de roliga nya uppgifterna gjorde att man snabbt glömde de känslorna. Sydafrika skiljer sig mycket från Sverige, både kulturellt och miljömässigt. Öppenheten mot främlingar var påtaglig, och människor var ofta varma och välkomnande, vilket var en rolig men ovanlig känsla. Klimatet var också annorlunda, med höga temperaturer som krävde en stor anpassning, men med tiden blev man mer bekväm med deras temperatur. Det blev viktigt att dricka mycket vatten och ta regelbundna pauser för att orka med. En av de största utmaningarna var att hantera värmen och samtidigt hålla fokus på arbetsuppgifterna. Eftersom vi inte fick hantera farliga djur direkt var en stor del av arbetet att observera på avstånd och lära av erfarna handledare.

- Den största utmaningen var det nya säkerhetstänket, eftersom arbetet krävde en hög säkerhetsmedvetenhet och stor respekt för djuren, fortsätter Lovisa. Resan gav mig inte bara erfarenhet av djurvård, utan också läran i hur det är att arbeta i ett annat land med nya kulturer och miljöer. Jag kommer ta med mig hantering av de olika djurslagen och men också min egen utveckling hem. Saker som tålamod, anpassning och säkerhet är en stor förmåga och utveckling jag fick med mig. Det mest minnesvärda var att få se ormar som black mambas återvända till naturen, efter blivit rehabiliterade. Det var en påminnelse om varför bevarandearbete är så viktigt. På det stora hela var denna resa fylld av lärande och upplevelser, vilket jag kommer att bära med mig länge!

Vad gjorde ni när ni var lediga?

 - Då passade vi på att kolla runt om i Hoedspruit, berättar Dominika. Vi åkte in till stan, testade deras mat och försökte uppleva deras kultur. Vi åkte även ut på safari hos de andra eleverna [från Realgymnasiet] som hade APL på African Dream Horse. Vi fick möjligheten att träffa våra vänner och se massa djur på hästarnas rygg, vilket kändes overkligt hela ridturen. Men eftersom vi inte tyckte att vi såg alla djuren vi ville så bokade vi in ett safari med bil en vecka senare. Vi åkte till Krugerparken som är gigantisk och såg alla djuren. Efter sex timmars resande gick vi runt med ett leende på läpparna av vad vi just upplevt! Detta är ett minne man aldrig glömmer och det känns fortfarande lika overkligt, har fortfarande inte insett att jag varit i Sydafrika.

Hur bodde ni under APL:en?

- Vi bodde i ett mysigt tegelhus med sex rum till alla volontärer, vissa rum kunde hålla tre personer medans några rum bara för en, säger Lovisa. Boendet var på centrets området men avspärrat för allmänheten. Det gjorde det lätt att ta sig till jobbet och gav oss en chans att uppleva naturen dygnet runt. Badrum och kök var ett delat område där alla volontärer delade på dessa utrymmen, vilket var en trevlig gemenskap.

Vad är det mest minnesvärda som du tar med dig från resan, Alice? 

Det mest minnesvärda var att få spendera tid med mina vänner, få nya vänner och att få se den otroliga miljön och djuren som Sydafrika har! Jag tar med mig mycket mer ansvar, lärdomar av djur och mer kunskap av kulturen. Jag har lärt mig så himla mycket på min APL, både om reptiler och djur i allmänhet. Vi blev också erbjuden en vandring upp till bergen med våra handledare. De var så himla fint och efter det så åkte vi till en sval lagun och badade. Det roligaste och finaste tyckte jag var att vandra upp till bergen.

Vad säger du Dominika, vilka är dina mest minnesvärda upplevelser? 

Det mest minnesvärda för mig vad all kunskap jag fick av de alla olika djuren. Att få följa med på så kallade call outs som innebär att människor ringer till centret och behöver hjälp att flytta en orm. Att få följa med på dessa och få höra hur de tänker och förbereder sig var så intressant och lärorikt. Det var så roligt att få se djuren jag bara sett på zoo och också djur som jag inte ens visste fanns.